UPPFOSTRAN

10-07-07 PROBLEMHUND
Fråga: Hej klubben.

Har ganska så stora problem med min tik jag tagit över av en tant som inte klarade ut henne.
Hon är 2 år och kan ingenting i lydnad inte ens sitt ligg tass osv. det är inte något stort problem.

Har tyvärr visat sig att hon har bitit min 1åriga dotter i ansiktet helt oprovocerat och nu ställer jag mig frågan: lämna tillbax henne till den misären hon hade innan avliva henne eller finns det något sätt man kan få bukt med sådana beteenden?

Hon är väldigt osäker på andra hundar då hon bara gått i en isolerad trädgård innan där det aldrig kom någon annan hund så när vi tog henne så visste hon inte att det fanns fler hundar än hon.

Hon är mycket dominant mot min sambo.

Hon kan inte lämnas ensam i 30 sekunder förrän hon har pissat och bajsat på golvet i lägenheten, det räcker med att man går ut ur rummet så kissar hon på sig.

Har koppeltränat henne med halvbra resultat.

Jag kan träna bort alla dessa bitar utom hennes huggtendenser hon har och känner mig jätteosäker på henne nu.

Jag vill ta ut henne i skogen och skjuta henne men min sambo vill ge henne en chans till.

Vad göra?

Om nån har förslag eller erf. av detta hör gärna av er.

mvh anders nyman

Dobermannklubben svarar: Hejsan,

Detta är svåra frågor, och jag kan tro också mycket svårt för er.

Av det jag kan utläsa ovan, har ni mycket arbete framför er, och jag tänker att er unga tik inte mår särskilt bra.
Att hundar biter barn tycker jag är väldigt oacceptabelt, och personligen skulle jag inte alls lämna min hund ensam med mitt, eller andras barn, om hon visat sådana tendenser.

Att låta en hund somna in kan ibland vara en bättre chans, än att till varje pris leva och inte må bra. Detta är ett val vi människor har rätten att besluta över, och det är alltid svåra val.

För mig är det dock ganska så klart, hundar som lärt sig att de kan bitas, kan i alla lägen göra om det, och det är en mycket stor risk att låta henne vara bland barn. Hur ni gör kan endast ni sia om. Jag tycker såklart att om ni väljer att låta henne somna in, skall hon får göra det i lugn och ro, med nära och kära runt sig, och inte bli skjuten i skogen.

Om ni väljer att ha henne kvar, behöver ni aktiv hjälp, av en mycket kunnig hundmänniska, som är beredd att jobba med er ett bra tag.

Lycka till nu, jag hoppas det löser sig på bästa sätt för er och er lilla dotter, och inte minst för hunden.

Mvh
Jeanett Lemmeke

Jag är mammaledig och skall vara hemma till jan-08. Men som arbetssökande måste man ju gå på kurs tex eller anst intervjuer mm. Min man jobbar fem skift och de två stora barnen går på dagis. Han skulle som max behöva vara ensam 4 tim per gång. Vi övar ibland inne med att sätta honom i bur eller ett annat rum och stänga grinden. Han är framför allt väldigt mattabunden,så Veronica (uppfödaren) kom med rådet att visa in honom till ett annat rum eller bur.

Men finns det fler tips som funkar? Våra grannar är inte glada på livet han för, dessutom har de förutfattade meningar om teddy pga att han är en dobbis! Han avgudar våra barn och dom honom, han är helt perfekt! Social glad och lättlärd i övrigt.

Pernilla med familj

07-01-21 DRAR I KOPPLET
Fråga: Hej! Jag har precis skaffat min första Dobermann, som är en tik på två år(alltså en omplacering). Hon har alltid gått lös på promenaderna med förra ägaren (de bodde på landet) och nu drar hon så otroligt mycket när hon ska gå i koppel (vi bor inte på landet, så hon kan inte alltid gå lös). Har ni några tips om hur jag kan öva henne på att gå fint i koppel? Mvh,Anna-Karin

Dobermannklubben svarar: Hejsan, jag tycker du skall anmäla dig till en kurs på din brukshundsklubb eller kontakta en hundtränare som kan se hur du och din hund fungerar. Det finns många åsikter om hur man lär hundar att inte dra i kopplet, och jag tror det kan vara bra om den som hjälper dig kan se hur hunden gör. Mvh Jeanett Lemmeke

06-08-15 PROBLEM MED UTFALL
Fråga: Jag har en dobermann hane på 1år han har svårt för att möta andra hundar han blir helt blockerad. Vi har provat när vi har mött andra hundar att gå undan en bit. Men det gör ju hunden mera hetsig så vi fick ett råd att inte göra så därför undrar jag hur ni kan rekommendera andra att göra så när det stärker hunden ännu mera? Nu har vi börjat att få ordning på honom med helt andra metoder!

Sen undrar jag hur en uppfödare kan säja att en hane på ett år inte kan leka med andra hanar? Våran hund har inga problem att leka med andra hanar. Sen en sista fråga vi var med våran hund på rasutställningen i Örebro han var lite stökig då, men vi blev väldigt besvikna på dobermann folket ingen kom med ett gått råd alls till oss utan bara tittade på oss! Jag har haft hundar förut men detta är min första dobermann men vi har bara ett problem med honom och det är möte med andra hundar. Men detta problem har tydligen mycket med åldern också att göra fick vi veta !För övrigt är han helt underbar lydig när han är lös, inga problem att vara ensam.Vi är nöjda med honom! Vi ger inte upp utställningar heller!

Dobermanklubben svarar: Hejsan, Jag tycker att bästa sättet att träna detta är på ett ställa där du som ägare är beredd på att det kommer hundar, så att du inte blir överrumplad. Sedan ber du sin hund att sitta ner (detta betyder också att din hunds sättande skall vara befäst) när det kommer en annan hund och ger en godis medan den främmande hunden går förbi. Sätt er en bit på sidan, inte rakt framför den mötande hunden. Gör din hund ett utfall tycker jag att du kan ge en snabb och kort bestraffning - följt av ett snabbt BRA när han sluter, och direkt en belöning. Det är mycket viktigt med belöningar, snabba sådana.

När det gäller din fråga om uppfödares åsikter och råd kan jag förstås inte svara på vad andra tänker och tycker. Men för min egen del ger jag som råd till alla mina valpköpare med hanhundar att de inte bör leka med andra hanar. Rent generellt är min erfarenhet att det kan smälla och bli bråk mycket snabbt, ofta innan man som ägare hinner reagera och uppfatta att det är tjafs på gång. Unga hanar i ettårsåldern, som er kille, funkar ofta med andra hanar. Men bara tills den dag det inte går längre..... och enligt min åsikt, och en hel del andra uppfödare, så är det dumt att utmana ödet. Bättre att leka med tjejer, eller kastrerade hanar och inte väcka den björn som sover.

Vad trist att er hund var stökig på utställningen. Tråkigt också att ni inte upplevde att ni fick hjälp. Varför vet jag inte, själv var jag fullt upptagen med att tävla mina egna hundar. Och jag kan tänka mig att de flesta hade fullt upp med sina hundar, in och ut ur ringen osv. Sedan är det kanske inte heller så lätt att bara gå fram till människor man inte känner och ge råd. Alla vill inte ha råd, och många kanske inte heller vet hur man ger råd med stökiga hanar. Dessutom är det nog så med detta att många tycker olika, och det inte är helt lätt heller att veta hur man skall ge råd.....

Så förutom mina tips här, finns säkert många fler att få. Säkert kan ni få fler av er egen uppfödare också.

Lycka till med er kille och i dobermannvärlden. Och väl mött på nästa rasspecial :-). Mvh Jeanett Lemmeke

06-05-13 SLAGSMÅL MELLAN TIKAR
Fråga: Hej mitt namn är Annica och jag har 2 dobermann tikar. Den ene är 2,5 år och den andre 1,5 år. För ett tag sedan när jag lekte med dom ute så blev det slagsmål emellan dom. Vi tog tag i den äldsta tikens bakben sen var det över, men nu säger min sambo att dom kommer att slåss igen bara för att dom har fått smak på det. Kan detta vara sant? Jag tränar båda två på bruks, men inte samtidigt. Annars leker dom och busar som dom gjorde innan. En orolig matte som hoppas på svar.

Dobermanklubben svarar: Dina tikar är lite för nära i ålder. Så unga tikar kommer lätt i hop sig och jag tycker ni skall begränsa lekandet, iallafall så länge ni inte är med. Om de leker så bör ni hålla uppsikt övre dem, och se till att leken inte blir för hård eller hetsig då ni bör bryta omgående. Passa den dagliga samvaron för leksaker och tuggben, och tala vänligt, men mycket bestämt om att man inte får mäta sig med varann, inte heller slåss eller mobba sin hundkompis. Sådant är helt enkelt inte tillåtet, och ni människor skall se till att dessa påbud efterlevs.

Lite extra koll bör man ha också när tikarna löper, eller har hundkompisar med som de leker med.  Lek överhuvudtaget kan lätt eskalera och bli till bråk, så ta det lugnt med busandet, träna hellre lite extra med tjejerna.

Lycka till! Mvh Jeanett Lemmeke

06-03-15 PROBLEM MED UNGHUND
Fråga: Hej! Vi har två dobermann hanar på 1 år och 8 månader samt 7 månader. Den äldste hanen har haft det jättetufft i livet. Vi är hans tredje hem och när vi hämtade honom var han totalt utmärglad. Problemet är att det senaste hemmet han hade, där han var i ett år, hade ingen kunskap om dobermann. Han tilläts att klättra i rang och tillslut var han bossen. Barnen och frun var rädda för honom. Vi har haft honom i dryga fyra månader och han är helt underbar!! Han går bra med våra andra djur och är så härlig. Vi tror på ett starkt ledarskap där vår vilja är lag och passar det inte så blir man satt på plats. Det brukar vanligen vara att man blir tagen i nackskinnet och nerlagd på marken. Lite morrningar kan nog också förekomma... Eller dovt tal. Och här kommer då problemet. Han hugger, aggressivt. Till vardags är han inte aggressiv, varken mot människor eller andra djur. Jag har funderat på om han hugger av rädsla, men inget i hans beteende tyder på det. Han blir bara j-ligt arg när hans dominans hotas. Vi har mångårig erfarenhet av dobbisar, även omplacerade, men detta har vi aldrig stött på. Min sambo vill avliva, eftersom han har lyckats hugga mig två gånger, men jag vägrar. Han är ju så fin i psyket i övrigt. Kan vi komma tillrätta med detta på något sätt, kommer han någonsin att acceptera att han inte längre är högst i rang? Vi har diskuterat att kastrera men det känns ju inte kul. Jag hoppas på att kunna tävla med honom i lydnad och spår/sök så småningom och då måste vi ju ha rangordningen klar. Mvh Helena

Dobermannklubben svarar: Hejsan Helena, Det är alltid svårt att ge ett hundraprocentigt svar, hundar och mentalitet är komplext, och det är inte ovanligt att man tycker olika. Hursomhelst, här är min personliga åsikt;

För det första anser jag inte att man skall ha två hanar i samma familj. Det spelar ingen roll hur duktig man är, det blir ofta stora problem, hundarna blir lätt stressade och även om man kan hålla dem i schack så att de inte slåss, mår de inte bra av att tvingas vistas i varandras närhet. Det är inte alltid så att de måste slåss, men man kan få problem med andra saker, tex liknande dem ni har här.

Jag hör ofta påståendet att det "bara" handlar om ledarskap, att ha två hanar i samma familj, vilket jag inte kan hålla med om. I en naturlig hundflock lever det visserligen hanar tillsammans, men det händer ofta att vissa individer inte kan underordna sig den starkare hanen och då bryter sig ut, och slutligen hittar en ny, eller bildar sig en ny flock. Detta är av naturliga skäl omöjligt för våra hundar.

Jag tror stenhårt på att en hane som er skall ha fasta ramar i livet, ni skall ha dagliga rutiner -dvs samma saker varje dag- och mycket kärlek. Det är viktigt att er hane får motion, helst minst en timme om dagen, och gärna ensam med en av er i familjen. Vidare bör ni träna med honom, varje dag, och mycket kontaktövningar, lydnad mm mm. Jag tycker inte er hund skall leka för mycket, och inte tränas i stressiga, kampbetonade saker.

När ni hamnar i konflikt är det viktigt med snabba bestraffningar, ett raskt nej och istället för att lägga er på er hund, hålla fast honom och läsa paragrafer (detta skall ni absolut inte fortsätta med!) skall ni se till att det är obehagligt att fyas och direkt efter tillrättavisningen ändra tonläge och säg tex "Bra, duktig kille, sitt!" Eller ligg, eller annat, och så ger ni honom en godis. Och sedan fortsätter man bara med en aktivitet.  Att lägga ner honom, och ta i nackskinnet förhöjer bara aggressiviteten och osäkerheten hos honom, och det är det ni vill undvika. Aldrig mer lägga ner, inte mera hålla fast eller stirra in i ögonen.

Detta med att lägga ner dobermannhanar skapar lätt problem, en del hanar är för dominanta, en del blir kränkta (jag vet att detta är ur ett mänskligt perspektiv, dvs sanning med modifikation) en del blir rädda och tja, vad mer kan jag säga, det funkar helt enkelt dåligt...... Jag tror att hunden lätt kan förstå vem som är ledaren utan att man lägger sig på, håller fast eller annat fysiskt.

Det viktiga är att man är snabb med bestraffning och sedan ännu snabbare med att bjuda hunden en aktivitet tillsammans med er, man kan lätt vara en stark ledare bara genom att se till att hunden får utföra lydnadsmoment. Detta betyder också att det är viktigt att ni tränar er hane, så att ni kan använda lydnaden, dels till en bra aktivering, och också som ett sätt att bryta oönskade beteenden.

Jag tycker det är mycket viktigt att er hund aldrig ges tillfälle att bita - en hund som biter lär sig något och det är inte bra. En dobermann som bits är rent ut sagt farlig, och hur trevlig den än är så är detta beteende definitivt mycket oönskat, och om ni inte klarar att få bukt med det, skulle jag råda er att söka hjälp hos någon som har lång erfarenhet av hundträning och vår ras.

När det gäller kastrering skall det inte vara några problem att tävla, se bara till att er hund har ett intyg från veterinären INNAN ingreppet utförs, att han har två normalt, utvecklade och belägna testiklar. För att vara på den säkra sidan kan ni också kolla med SKK på 08/795 30 00 vad som exakt gäller.

Lycka till, och hör gärna av er och berätta hur det går. Mvh Jeanett Lemmeke

HUMÖR
Fråga: Hej har en fin liten tik på 10 veckor. Hon var minst i kullen och inte den allra tuffaste av syskonen. Nu har hon dock börjat visa humör. Hon bits mycket om jag då säger nej och hon fortsätter har jag tagit henne lite under örat och sagt nej igen. Hon har nu börjat morra och bli arg och bita ännu mer när jag tar tag i henne. Hur ska jag göra? Hur "Hård" ska man vara mot en valp?  Hjälp! Hälsningar Eva

Dobermannklubben svarar: Hejsan, Små valpar bits, och det är inte alltid så skoj. Det brukar gå över med tiden, vilket kan vara skönt att ändå ha i åtankarna. Själv brukar jag studera hur äldre hundar gör med små valpar som bits. Biter de inte allt för hårt brukar den vuxne ha överseende, men tar valpen i för mycket, blir uppstudsig eller arg blir den vuxne hunden (eller tex valpens mamma) riktigt sur. Den tillrättavisning den lille bråkmakaren då får är ofta ganska ordentlig, och valpen svarar ofta med att skrika och visa stor underkastelse.

Jag tycker själv att man kan ta tag ordentligt i en valp som biter allt för hårt. Det skal inte vara så att valpen biter så att det gör ont, då måste den få veta att det inte är okey. Efter att du sagt till henne, kan du ge henne ett tuggben eller annat att bita på, så har hon iallafall andra alternativ. Hör också med din uppfödare, säkert kan du få fler tips där.

Du kan också träna vanliga "nejövningar". tex lägga ut godis på golvet som valpen inte får ta förrän du säger varsågod. Det finns fler bra böcker att läsa, säkert hittar du tips under rubriken böcker. Lycka till! Mvh Jeanett Lemmeke

PROBLEM VID HUNDMÖTEN
Fråga: Vi har en Doberman-hanne på 1,5 år. Han är väldigt social, vill vara nära hela tiden utan att för den skull vara vaktig av sig. Han är lugn när det kommer besök, blir naturligtvis glad och ivrig, men välkomnar alla.  Han bodde som valp i en barnfamilj, och älskar fortfarande barn, och blir väldigt leksugen när han hör barnskratt och skrik.  Vi bor i hus och brukar ha honom lös på våran inhängnade gård, där han springer runt och håller koll på grannskapet.

Vi har ett bekymmer med honom... När man möter andra hundar, då stänger han öronen helt och skäller ut den andra hunden ordentligt. Detta är inte någon uppmaning till lek eller verkar vara någon frustration, utan han skäller och verkar arg. Vi håller kort koppel vilket gör att han då lätt ställer sig på bakbenen. Vi försöker locka med boll, som för övrigt är det allra bästa han vet, men han visar inte något som helst intresse. Hur gör vi för att få honom att sluta med dessa fasoner? Vi vore väldigt tacksamma för hjälp och tips. Med vänlig hälsning Carlos och Petra

Dobermannklubben svarar: Hejsan,  Det låter som om ni har en mysig hund, det är kul att ha en fyrbent som är glad och positiv till det mesta i livet. :-) Prova att ta med det godaste godiset ni har att ge er kille, och gå gärna någonstans där ni vet att det finns hundar. När det dyker upp andra hundar, går ni undan en bit, det är onödigt att vara allt för nära. Det blir också svårare för er hund ju närmre de andra kommer.

Innan han hetsar upp sig för mycket ber ni honom sätta sig, och då får han en godis. Ni kan också kasta ner en godis bakom honom så att han får leta upp den. Börjar han skälla säger ni NEJ, bestämt och lugnt, och direkt - detta är jätteviktigt - berömmer ni och ger en godbit. Så bör man träna, snabba kommandon, och omedelbart beröm när hunden gör rätt. Precis som man snabbt och konsekvent talar om när ens fyrbenta gör något som inte är önskvärt.

Försök att inte korta kopplet, detta är en signal till hunden att "gå i gång", och får den gärna lite extra på hugget. Gå hellre undan lite, så att ni alla har svängrum, och be honom sätta eller lägga sig.

Det är också viktigt att dagligen träna sin hund, ju bättre lydnad och kontakt man har, desto lättare är det att hantera sin hund i lite kniviga situationer. Lycka till ! Mvh Jeanett Lemmeke

PROBLEM MED OMPLACERING
Fråga: Hej..... Jag har en dobermann hane på 1½ år.Han är finsk import,, hittade honom på dobermann rescue.fi! Han hittades undernärd i finland när han var 6mån och hamnade på ett tillfällligt hem och min fråga är vem har han blivit präglad av? den 1a ägaren eller hon som hade honom senaste året?
För att när jag fick han så var han helt galen, ingen ro i kroppen alls, enda han kunde var sitt!( knappt det)Och när vi möter andra hundar så blir han helt vild och gör utfall och ylar som att han blev misshandlad och det är där mitt problem börjar,,för mina grannar undrar vad i helskotta det är som händer där ute när vi möter en annan hund och han ylar,som en granne sa till mig ""vi är väldigt många som reagerar på hur du har den där hunden"" och samma sak när han drar och jag gör ett ordentligt ryck i kopplet (och han gnäller till) så misstolkar folk det som misshandel,det är nåt jag MÅSTE göra för att han ska förstå! Han är väldigt lättlärd och allt sånt och han glömmer allt han lärt sig så fort vi möter en hund, jag vet att det kommer ta tid att få honom bra men ingen annan verkar ju förstå det,ett citat från en annan granne ""jag har en i min släkt som har 4 såna där men ingen av dom är som din"" hur kan man säga nåt sånt om en hund? det är ju inte min hunds fel att han är som han är och det är ju inte mitt heller för jag har bara haft honom i 2½ mån! Vad ska jag göra? Jag vågar knappt gå ut med han för att jag tänker vad alla grannar tänker...usch detta får mig o må dåligt...alla tycker väl att jag är störd som tar en vild hund,,men han är underbar och e bra med mina 2 barn och har verkligen motor och jag kommer ha honom resten av hans liv och alla såna här hundar borde få en rättvis chans att förändras och det gör dom inom sinom tid men vad ska man göra med grannarna tills dess?? sätta munkorg på dom? hahaha /MVH: Diana

Dobermannklubben svarar: Hej Diana, Jag tror att hela en hunds uppväxt präglar den, både dåliga och bra händelser finns med senare i livet. Enligt min erfarenhet tar det lång tid och tålamod att fostra en hund som farit illa. Det tar tid och ork bara att fostra en dobermann som haft det bra, så det är ju inte så konstigt att det tar ännu längre tid med en som inte haft världens bästa start. Jag tycker du skall ta kontakt med en duktig instruktör, och börja träna med din hund flera gånger i veckan. Han behöver rutiner, motion, bra mat och mycket kärlek. Detta är fundamentala saker för en hund, men enormt viktigt för en som inte har haft det så bra i livet.

Förutom sin träning och motion skall han också lära sig vad "Nej" betyder, så att du kan rätta honom ute när han gör saker som inte är tillåtet. När han sedan gör rätt skall han ha beröm - det är jätteviktigt. Ta med godis som förstärker berömmet extra. Träna mycket hemma och ute där ni är ensamma och din hund känner sig trygg. Sakta kan du så utöka med störningar såsom andra människor, hundar mm mm.

Det finns även bra böcker att läsa, tex Memea Mohlins bok "Inkallning är så mycket mera" med många matnyttiga tips. Även Sven och Gunvor Järverud har skrivit bra och lättfattligt i "Din hund" och "Din hund fortsätter". Försök läsa dem. Lycka till! Mvh Jeanett Lemmeke

KÖNSMOGNAD
Fråga: Hej! Jag har en dobermann hanne på 9 månader. Han börjar komma in i första könsmognaden och är jätte jobbig. Vet inte riktigt hur ja ska hantera detta på ett bra sätt, så ja hoppas ni kan hjälpa mej? Just nu går jag en förberedande tävlings kurs med honom. Han kan bli helt blockerad under kursen. Kastar sig bakåt och bara skriker rätt ut. (Slår honom inte). Vad ska ja göra med detta? Sen är de ett annat problem ja har med. Han skäller morrar och reser ragg åt hundar han inte "känner igen". Han är inte aggressiv utan vill egentligen bara hälsa. Har försökt avleda honom men de är inte alltid det funkar för han bara stänger av öronen. Vad ska jag göra? Till övrigt är han en jätte trevlig hund och väldigt lättlärd.. Mvh Therese

Dobermannklubben svarar: Hej Victor, Ja, unga hundar är oftast något att bita i!  Jag tycker att du skall ta det lugnt med din unga hund, och skynda långsamt. Sluta inte träna, men om han blir helt blockerad på kursen, så gå undan lite och bara sitt eller stå med honom. I de lägena tror jag inte att han kan ta in så mycket träning ändå, det räcker säkert att bara "vara". Fortsätt gå till din kurs, och gör det din hund kan och förmår just nu. Alla de moment som skall tränas på kursen tränar ni hemma i lugn och ro. Där får din hund också möjlighet att klara av det du vill att han skall prestera och träningen blir mycket mer positiv för er båda.  Fortsätt med detta, jag tror att din hund rät snart kommer att mogna och klara av att koncentrera sig igen.

Många dobermann har svårt som unga att umgås med andra hundar. jag tycker att bästa sättet är att avleda med en godis, eller leksak när andra hundar skall förbi. Men om din hund beter sig illa - skäller/morrar/ gör utfall eller tex smyger bör du tala om för honom att detta inte är acceptabelt. Det som är viktigt är att när man i dessa situationer bannar sin hund måste man vara jättesnabb att berömma omedelbart hunden släpper uppmärksamheten på antagonisten. Försök också få råd och tips från din instruktör, och ta också gärna kontakt med din uppfödare, säkert har de fler tips att ge. Lycka till! Mvh Jeanett Lemmeke

PROBLEM MED UNGHUND
Fråga: Hej! jag undrar varför min 1-åriga dobermannhane är så rädd & arg på allt & alla? Han är jätte snäll & lydig när vi är ensamma med familjen & vänner men när vi är ute vill han gärna naffsa mot folk som kommer för nära. Han har bitit en annan 7-årig hane av samma ras, det ska han vell inte göra eftersom det är en sån stor åldersskillnad? Jag vågar snart inte ens ta honom till kontroll hos veterinären om han skulle bita honom/henne. Ge mig snälla lite råd. Jag är ensam mot ett helt samhälle, jag vill hjälpa min hund att bli stabil men alla säger att jag ska sälja eller avliva honom. MVH Helena

Dobermannklubben svarar: Hejsan, Om din hund biter hundar och människor tycker jag att du skall söka hjälp hos en erfaren hundinstruktör. Jag tycker också att du skall kontakta din uppfödare, kanske kan han/hon hjälpa till också. När ni är ute skall han inte tillåtas komma för nära andra så att han kan nafsa eller skrämmas. Du skall också klart och tydligt säga till honom att detta beteende är absolut förbjudet. Om det är så att han är rädd och osäker för främmande, så kan du visa honom att du finns där, du tar hand om det han ogillar och du skyddar honom. Det är ok att han är rädd, men det är aldrig okey att han bits. Det skall du klart och tydligt tala om för honom.

Om du känner dig osäker hos veterinären skall du be om att få en munkorg, det har alla veterinärer, och ingen tycker att det är konstigt. Tvärtom, personalen uppskattar att hundägaren säger till innan, och inte utsätter dem för onödiga lidanden.

Lycka till nu, och se till att ni får hjälp så fort som möjligt. Mvh Jeanett Lemmeke

ORO
Fråga: Hej! Jag är lycklig ägare till en 5 årig dobermann hane som är snäll och trevlig på många vis.  Får ofta beröm över honom när jag träffar andra hundmänniskor, många har sagt att om dom skulle äga en dobermann så skulle dom vilja att den var precis som han. Nu håller jag inte riktigt med dom utan tycker att han kan vara nog så trist att ha att göra med, han är nämligen fruktansvärt förarbunden och blir väldigt orolig om jag inte finns i närheten. Det spelar ingen roll att han har andra människor och hundar kring sig, det är bara matte han vill ha.  Om jag lämnar honom på övervåningen står han och gnäller och det tar lång tid innan han kan koppla av.  Tilläggas kan att han är min första dobermann, men jag har haft andra brukshundar förut både tikar och hanar men aldrig upplevt detta.  Är det här ett problem ni känner igen, är det lite dobermann typiskt?  Har ni några råd om hur man kan lösa det?  Jeanette

Dobermannklubben svarar: Hejsan, Jag tycker det är svårt att ge svårt att ge dig råd när jag inte träffat din hund. Bäst är tex att träffa en instruktör som kan hjälpa er efter att ha träffat din hund.  Rent generellt kan jag dock säga att många dobbisar vill vara nära sin familj/ägare, helst hela tiden och så mycket som möjligt.  Det är viktigt att träna sin hund, redan från den är ganska liten, i att kunna vara själv utan att bli otrygg.  Men även om du kanske inte gjort det tidigare, kan du definitivt börja nu.  Träna lite på att lägga hunden ensam varje dag, helst ungefär samma tid och använd samma rutiner. Du kan också träna på att han skall kunna vara i ett annat rum, kanske med en grind framför dörrhålet. Gnäller han och blir orolig kan du hjälpa honom genom att tala om att han skall vara tyst, och gå och lägga sig. Beröm dock försiktigt, så att han inte sprätter upp om du låter allt för glad.

När ni tränat klart skall du inte heller berömma allt för mycket, det är inte jätteduktigt att kunna vara själv korta stunder, utan helt normalt och något som din hund bör klara av nu och då. Klappa om honom och gör sedan något annat. Lycka till ! Mvh Jeanett Lemmeke

LEDARSKAP
Fråga: Hej! Har läst/hört att dobermann är en ras som lätt blir "missförstådd" av ägare till andra raser. På vilket sätt då, och vad är grunden till dessa missförstånd? Innebär det att en dobermann är ovälkommen på brukshundsklubben, t ex?

Det pratas så mycket om ledarskap, och att hunden måste "veta sin plats i flocken". Men HUR utövar jag ledarskap i praktiken - på hunens språk? Hårdhet är inget för mig - och jag tror inte att det är det för någon hund heller, oavsett ras. Gör det mig till en olämplig dobermannägare? Det är vad jag fått höra - av ägare till andra bruksraser. MVH Lena

Dobermannklubben svarar: Hejsan, Jag vet inte vilka som har lätt att missförstå vår ras. Och jag kan inte heller se att dobermann på något sätt skulle vara ovälkommen på våra brukshundsklubbar runt om i landet.  Självklart finns det människor med fördomar, något som nästan alltid bottnar i okunskap. Givetvis är alla våra raser alltid välkomna på brukshundsklubben!

För att vara en bra ledare måste man inte vara hård i nyporna, men enligt min åsikt underlättar det att ibland kunna ta tag i sin bångstyriga hund, och eventuellt stoppa bus och upptåg om hunden absolut slår dövörat till. En lämplig dobermannägare enligt mitt sätt att se det, är en person med mycket tålamod, massor av tid och intresse att jobba med sin hund och gärna utrustad med en portion humor också.  Det är bra att vara konsekvent, lugn och trygg i sitt uppträdande med och gentemot hunden. Men minst lika viktigt är det att ge sin hund uppmärksamhet, kärlek och tid. Allt detta borgar för en harmonisk hund, som förhoppningsvis också vet vem som är ledare i flocken.

Bra tips är att gå kurs hos din lokala brukshundsklubb, där kan man nästan alltid få bra och handlingskraftig hjälp som nybliven dobermannägare.Du kan också vända dig till det LO där du bor. Oftast arrangeras aktiviteter av allehanda slag, och det är mycket nyttigt att träffa andra dobermannägare nu och då.

Om du är lämplig som dobermannägare är svårt att avgöra via datorn. Kanske kan du också besöka några kennlar/uppfödare och se vad du tycker om rasen, och höra vad för råd och tips du kan få. Lycka till! Mvh Jeanett Lemmeke

PROBLEM MED HUNDMÖTEN
Fråga: Hej. Jag har en dobermann tik på 2 år hon är helt underbar med mig och våran familj (har två små barn). Jag tränar lydnad och Bruks både sök och spår, och det fungerar jättebra förutom att hon är vidrig med andra hundar hon gör utfall helt oprovocerat jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på med henne. Jag tror att hon kan vara osäker, hon är även mycket osäker i vissa situationer, och mot vissa människor. Jag skulle väldigt gärna vilja få några råd och tips hur jag kan få henne säkrare. Vi är på brukshundklubben minst 4 dagar i veckan och kör spår och sök en gång i veckan så hon träffar mycket hundar och får arbeta mycket ,men det tycks inte hjälpa. Tyvärr finns det inte någon på våran klubb som har erfarenhet nog att hjälpa mig. Hon har heller inget förmålsintresse och det måste jag arbeta upp på henne om vi ska kunna gå vidare i lydnaden och bruksen. mycket tacksam för tips. Mikaela

Dobermannklubben svarar: Hejsan Mikaela, Vad bra att du jobbar så mycket med din hund. Det är bästa sättet att hjälpa hennes självförtroende i rätt riktning.  När det gäller andra hundar tror jag att man ibland måste acceptera att ens hund inte vill ha kontakt med andra fyrbenta. Däremot skall man inte acceptera att den gör utfall. Kanske bottnar hennes beteénde i osäkerhet - det är svårt för mig att sia om via tangentbordet. Jag tycker att du kan visa henne att du respekterar hennes önskan att få slippa andra hundar, men att det absolut inte är okey att vara dum med dem.

Vidare tycker jag att du skall ta kontakt med en bra hundinstruktör, en som kan träffa dig och din hund, och ge er bra tips och råd så att ni på bästa sätt kan komma framåt. Lycka till! Jeanett Lemmeke

PROBLEM VID PROMENADER
Fråga: Hej, Jag har en dobermankille på 10 mån och han har varit helt underbar tills för ett tag sen, problemen började för 1-2 månader sedan. Nu när vi är ute och går får han för sig att han ska ta folk som går förbi, han skäller, naggar folk i rumpan och gör utfall mot dem så att de bara skriker och springer därifrån, samma sak är det mot andra hundar. Vi har börjat på brukshundsklubben, och när han gjorde utfall där så tog vi tag i honom och talade om att så får det inte vara, då sa ledaren att så får man absolut inte göra utan att man inte skulle göra nåt, nu vet jag och min pojkvän varken in eller ut. Finns det någonstans man kan få bättre vägledning? Och vilket är rätt och fel. Vi älskar våran hund väldigt mycket och vill inte göra något som kan få dåliga konsekvenser. Mvh min hund och jag.

Dobermannklubben svarar: Hej,  En hund behöver klara och tydliga regler vad som gäller för att bli trygg. Det gäller speciellt en lite osäker hund. Med en hund som är lite osäker på andra människor och hundar gäller det att lägga ner tid och jobb på dessa situationer. Med människor i synnerhet. Man möter ju oftare människor än hundar. Vad all hundträning går ut på är konsekvens. Det är A och O. Tillåter man ett utfall så tror hunden att det är ok att göra så. Till en början då ni möter människor och hundar, försök att göra någon aktivitet med er hund så att den får andra saker att tänka på. Ha fickorna fulla av det smaskigaste godiset eller den roligaste leksaken. Godis kan här vara att föredra då det ofta har en lugnande inverkan.

Jag skall försöka förklara en liten stressituation.
1. Tänk er ett glas. När det är halvfullt så ligger hunden på en normal stressnivå. Här kan man med lätthet kommunicera med hunden.
2. Hunden får på väldigt långt håll syn på en människa. Stressnivån ökar nu så att 3/4 av glaset blir fyllt. Man kan ännu kommunicera med hunden men den har lättare för att bli lite okoncentrerad och splittrad.
3. Nu har människan kommit så nära ca. 10-30 meter lite olika från hund till hund. Men inom det område som hunden tidigare känt sig trygg i. Glaset fylls nu så att det är helt fyllt. Stressnivån är nu så hög så att det mesta vi kommer att göra som förare är att utlösa en handling hos hunden. Vi kan på denna nivå ej bryta igenom till hunden och kunna kommunicera med den. Stressnivån är för hög.
4. Vi tar nu tex. tag i kopplet och drar hunden till oss för att vi vet att något kommer att hända. Denna handling från oss får glaset att svämma över. Stressnivån är nu uppe i en så hög grad att hunden ej längre kan behärska den och gör nu ett utfall. Vi kan i detta läge som hundförare i princip inte göra något mer än att försöka lugna ner vår hund vilket är mycket svårt i denna situation. Vi kan ej bryta igenom den höga stressen för att kommunicera med hunden.

Med andra ord så är det på punkt 1 och 2 vi kan förebygga ett utfall. I de senare skeendet så är det redan för sent. Utfallet kommer att komma. Detta är viktigt att tänka på i förberedandet av et möte oavsett vad det gäller. Under 1 o 2 kan vi avleda hunden genom annan aktivitet. Här kommer godiset, bollen ja allt som gör livet kul för hunden till pass. Jag känner hundar som tycker människor är läskiga och de har blivit lärda på detta sätt att när de ser en människa på håll kommer de upp till husse och hämtar en boll för att busa med. Men vilken träning man än sysslar med så gäller det att ha tålamod och konsekvens.  Lycka till och kämpa på!  Med vänliga hälsningar Camilla Dahlgren

ALLMÄNNA FRÅGOR
Fråga: Jag och min flickvän har köpt en blandras dobermann/schäfer tik som enligt veterinären är 99% dobermann. Hon är väldigt go på alla sätt men det finns några frågor jag undrar över. Vi har lite frågor angående uppfostran.
1. hon är nu 14 veckor, hon kan vara ute i trägården och busa o leka i 3,5 timmar utan att kissa sen när hon kommer in och man kelar med henne så kissar hon på golvet.
2. Hon skäller på allt och inget när hon är ute och hon skäller på alla hon inte träffat minst 2 gånger är det vanligt eller vad ska man göra?
4. när kan man börja lära dom saker som sitt, ligg, tass m.m?
5. Jag undrar om man bor i småland vilken av lokal områden hamnar man i då?
Tacksam för svar. Jörgen Holmberg

Dobermannklubben svarar: Hejsan Jörgen,
1 & 2. Jag kan gissa att din valp är uppe i varv, glad och lite vild när hon är ute och busar. Troligtvis glömmer hon bort att kissa, något hon säkert kommer på när hon kommer in och börjar koppla av. Jag skulle begränsa hennes lek i trädgården, hon behöver inte hålla i gång så länge, och absolut inte ensam där ute.
ta sedan ut henne varje gång hon sovit, ätit och lekt. Då brukar valpar behöva kissa. Ta henne till samma ställe och var passiv själv, efter en liten stunds nosande runt brukar valpen uträtta sina behov.

Ensamma hundar på tomten hittar på allt möjligt, tex skälla på allt som går och står. En bra idé är att inte låta henne vara ensam ute alls, gå ut med henne när hon skall rastas och ta in henne sedan. När hon skall ut och träna, leka mm mm ,gå ut tillsammans då också. Då har du också bäst möjlighet att stoppa oönskade beteenden.

När ni träffar nya bekantskaper, sätt dig ner med valpen och titta i lugn och ro. Om hon skäller kan du bestämt och lugnt tala om att du inte gillar att hon skäller. Vill hon sedan hälsa kan hon göra det under lugna former, och gärna i koppel, så att du har kontroll på situationen.

Jag brukar göra så att jag sätter mig vid valpen och smeker den lite. Samtidigt pratar jag gärna med den personen vilket gör att valpen under tiden snabbt upptäcker att den nya människan ju verkar vara en som matte känner, vilket lugnar de flesta valpar/hundar.
Jag brukar inte heller tycka att det är så viktigt att valpen hälsar på alla, bara den får se att alla är snälla och egentligen ointressanta att skälla på.

3. Man kan börja lära sin valp nya saker redan när den är helt liten, kanske bara dagar efter att man fått hem den från uppfödaren. Det är dock viktigt att det är skojigt, och att inga stora krav ställs, den är ju bara en bebis i början.

Med vänlig hälsning Jeanett Lemmeke

PROBLEM MED ALLMÄNLYDNAD
Fråga: Hej! Jag brukar ta hand om en jätte fin Dobermann kille på 1år.Problemet är att han tidvis inte lyssnar för fem öre. Han bits och hoppar och skäller. Har haft hund hela livet och vet att man måste visa vem som bestämmer, MEN vad jag än gör så hjälper det inte! Skulle jättegärna få några råd och tips!

Dobermannklubben svarar: Hej Filippa. Jag skulle ge dig rådet att anmäla Dig och Din hund till en kurs. Lydnadsträning (samt andra övningar, tex spår, sök, rapport mm) är alltid bra, och främjar också er kontakt tillsammans. Detta är viktigt för en ung Dobermann som absolut skall veta sin plats på rangskalan -dvs längst ner. Det är viktigt för Dig att kunna bryta hundens beteende när han börjar att hoppa och skälla, detta tycker jag att man bäst gör genom avledning, tex genom att säga "sitt" och kanske ge en godis när han satt sig. Sedan kan man göra ytterligare några övningar innan man säger till hunden att "nu är det bra". Men det är också viktigt att kunna ta tag i sin hund och tala om att man inte tolererar ett visst beteende. Ibland behöver man hjälp med hur man sätter gränser, och då kan en kurs på brukshundklubben vara bra. Allra sist tycker jag att det kan vara lämpligt att kontakta hundens uppfödare, detta kan säkert hon eller han ge lite tips om också. Mvh Jeanett

LIVLIGHET
Fråga: Hej! Jag har en Dobermann tjej som heter Janna Karmelhof. Hon är 6 mån och en underbar tjej. Men min fråga är!
Hon är väldigt livlig av sig och skall alltid vara med mig och vad jag än gör så är hon med tex när jag tvättar mig vill hon vara med och det är allt jag gör ibland är det väldigt jobbigt man får aldrig vara ifred hon ska alltid vara intill en. Gör jag något fel eller? Hon är väldigt kelig av sig och när vi fick henne så sög hon på mitt finger i början och då gick det bra men nu är hon lite större!!! och det är inte alltid så kul när hon vill göra samma sak idag. Ska hon in i bilen som hon älskar att vara i vill hon att jag lyfter baken in för det klarar hon ej av då.Har jag skämt bort henne? Hon är värd all kärlek jag ger henne men ibland blir det jobbigt det är dygnet run förutom när hon sover ( mycket trött på morgonen vill helst sova till 10.00 efter morgonrundan som brukar vara vid 6.30 sen vill hon fortsätta. Vore tacksam om Ni kunde svara på mina funderingar. Tack på förhand Monica Luleå

Dobermannklubben svarar 1: Hej! Du har en liten pigg och glad Dobermannfröken som älskar att vara med sin familj. Hon är mitt uppe i en av livets mest spännande faser, hon skall lära sig allt om livet. Själv har jag en liten tvåbent fröken på 11 månader, det skulle nästan kunna vara henne Du beskrivit! Det är tryggt att uppleva världen kring mattes fötter, då kan inget läskigt hända.

Mitt råd är att Du skall försöka njuta av Din lilla valp, var med henne så mycket Du kan, men lär henne också att vara ensam. Det är mycket viktigt, då det kommer dagar då hon inte alltid kan vara med. Om hon inte längre får suga på Ditt finger, får Du tala om det för henne, och visa att detta numera är förbjudet. Glöm inte att om Du bannar henne och hon upphör med det förbjudna att berömma henne så att hon förstår att hon gjort rätt. Om några månader tror jag säkert att hon kan hoppa in i bilen själv, kanske kan Du locka henne att hoppa själv med en liten godis?

Jag tror inte att man kan skämma bort en hund med för mycket kärlek. Däremot skall hunden veta att den är en hund, och vidare få leva ett gott och tryggt hundliv. Det innefattar att få mycket social delaktighet med sin familj, många trygga och spännande upplevelser, hjälp att lära sig att koppla av och den så viktiga lydnadsträningen. Den stärker dessutom er gemenskap, och gör att Du får en tryggare och på sikt mer självständig hund.

Det är ibland påfrestande att leva med en aktiv och alltid väldigt pigg Dobermannunghund, men den tiden går fort, även om det kanske inte känns så när man är mitt uppe i det. Viktigt att komma ihåg är att det är nu Du har som lättast att påverka Din hund. Lycka till med henne!/Jeanett

Dobermannklubben svarar 2: Hej Monica. Jag tycker det är viktigt att du själv tänker igenom hur du vill ha det med valpen. Det är du som styr när hon ska vila, sova, äta, leka osv. Lika viktigt som det är att sysselsätta en valp, är det att lära den att koppla av. Samma sak med att hoppa in i bilen, om det inte möter några tekniska hinder så ska hon kunna hoppa in (med hjälp av godis eller föremål) Mvh Karin